Stigbergets Wylam

Stigbergets Wylam

Hade förberett mig på denna recension, innan jag ens öppnat upp denna öl. Berodde dels på bryggeriet, men näst främst på genren, och främst på dess alkoholhalt. Skulle bli en recension om en riktigt monsteröl som svepte iväg mig och väckte mig lagom till Kalle på julafton.

Men det blir inte alltid som man tänkt sig, och så var det visst denna gång 😱

Men vi börjar från början; dofterna lovar mjukt men finns där. Finner lagom av lakrits och apelsin, även nyanser av sött.

Smakerna är lågmälda, finner snabbt apelsin i kombo och inlindad i choklad, sedan kommer känsla av romrussin, och även här lakrits. Känslan av torrostad kaffe finns, men stannar ingen längre stund. Sedan har den touch av vanilj.

Färgen är totalt svart, alltså helt svart, men inte lika tjock som jag trodde den skulle vara, snarare lite tunn i dess konsistens.

Det är en riktigt fin öl, det är det, lovar! Men det är något som stör mig, inte helt säker på vad, men troligtvis apelsinen i denna öl som lovade så fint. Inte missnöjd, det går inte, på 12% för 60 kronor. Inget jag letar upp igen, men gillar du apelsin i kombo med choklad typ romerska bågar och tydlig men balanserad styrka, köp!

Tomas

Beermatchs skarpa hjärna! Gillar och provar allt inom öl. Öl är en dryck som ska upplevas, men varje sort och tillfälle är unikt i sig självt. Att pröva sig fram är att ständigt stå inför en resa i förändring, men den är väl värd att vara med på och uppleva. Våga prova så upptäcker du också nytt!
Abonnera på kommentarer, missa inga repliker.
Meddela om
guest
3 kommentarer
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer