Halva nöjet för mig är att studera etiketten på en ölburk när jag strövar omkring på systembolaget.
Stigbergets bryggerier har gjort en josig X-mas tribute NEIPA. Etiketten skickar vibbar till pentagram, magiska formler och thillers av
SEVEN-karaktär samtidigt har vi tomteluva, pepparkaksgubbe och stjärngosse vibbar.
Juleljus NEIPA har en väldligt josig gul färg med en fin skumkrona som
ligger kvar en bra stund. Mycket inbjudande! Härligt tropisk doft som
bjuder in till en ohejdbar kyss.
Jag formar läpparna för att besvara inbjudan och möts av en, först fyllig
och sammetslen andedräkt som övergår i ett syrligt friskare
avslutning. Smak av ananas, söt persika, farmors nybakade sockerkaka, julig
enris, apelsin och nejlika. Jösses! En viss eftersmak av halstablett och
isbjörn kan skönjas i avslutningen. Humle och beska bråkar med varandra om
att vara först.
När jag tittar på konst och inte förstår vad det är jag ser (och det är
ofta), är ett bra tips fråga sig själv… Vad är det du ser? Bena ut
konstverket helt enkelt!
I centrum av tavlan (etiketten) sitter Lucia med benen i kors och
luciakronan framför sig. Armarna och händerna är formade i en sorts
besvärjelse. Lucia har rött hår och ser faktiskt ut att vara havande.
Lucias ansiktsmimik är allt annat än fröjd och omkring sig har hon bara
manliga… förebilder.
Mycket trevlig NEIPA men vad är det jag ser för nått eller mer viktigare…
vad ser ni för nått?
